DEN STORA VÄNLIGA JÄTTEN

Regi: Spielberg
117 min

Roald Dahls "Den stora vänlige jätten" är inte en hans mest kända berättelse. Den handlar om Sophie som bor på ett hem för föräldralösa. Hon träffar på en jätte, Den stora vänlige jätten, som är lika ensam som hon. Han och sin tur är en mindre jätte och trakasseras av de större jättarna.
Själv har jag inte läst Dahls bok men hans berättelser är lite speciella, otäcka med lite mystiska. Inledningen är lite läskig men atmosfären man känner igen från Dahls berättelser finner sig inte riktigt i början. Spielberg hastar på med inledningen där Sophie och jätten möts, vilket är lite synd. Relationen mellan de båda är fin och det är ovanligt med en snäll jätte. Berättelsen är ganska intressant och man undrar över vad som hänt en pojke som varit hos jätten innan.
Lite spänning blir det när SVJ försöker dölja Sophie från de andra jättarna. När Sophia och SVJ möter drottningen (Thatchereran av man förstår av ett samtal) och sen militärer blir det lite barnsligt. Roligast är det när alla (även hundar) pruttar efter druckit skottskumpa.
Dubbningen är ganska okej med jättens "nordsvenska" dialekt och konstiga ordförråd. De mesta är animerat med jättarna med Mark Rylance annars missar man mer Rebecca Hall och Penelope Wilton originalröster.
En liten fin film fast magin från filmer som anspelar på barnasinnet likt "E.T" infinner sig inte helt.