JOY

Regi: Russell
124 min 

Som "Carol" kämpade för sitt sätt att vara så kämpar "Joy" för att bli något. Filmen handlar om Joy Mangano som trots motgångar drömmer om att lyckas och få en karriär.
David O. Russell har ett intresse för udda personer och olika tidsperioder. I "Three Kings"var det 1990-talet, i "American Hustle" 70-tal och här är det tidigt 80-tal. Återkommande skådespelare är Mark Wahlberg, Bradley Cooper och Jennifer Lawrence, som här. I "Du gör mig galen!" var det minst sagt udda personer. I "Joy" lever Joy med sin mamma som bara tittar på tvåloperor på tv, mormorn är ordentligt, medan hennes pappa är dålig på relationer och Joy har en odugling som ex man. Joy får för göra allt själv. Det hon har är en idé som hon försöker få förverkligad och tjäna på. Skulder tynger henne rejält. Detta är filmens plot, som handlar om en kvinnlig företagare som skapade en framgångsrik produkt. Hennes städprodukt, mirakel moppen är något man känner till och använder. Just historiken med tv-shop är intressant, med då tidens kändisar som sålde produkter mot dagens verkliga personer som uppträder i tv (vilket det gör en referens tid). Att se Joan Rivers är trevligt (som spelas av dottern) och likaså hur dagens tv med produkter uppstod.

Rollistan är imponerande. Diane Ladd och Virginia Madsen ser man inte så ofta på film. Isabella Rossellini är också ett spännande inslag. Robert De Niro är mest rolig när han förstör ett bröllop med sitt tal. Mest är det Jennifer Lawrence film, som har titelrollen, som är fenomenal. Hon kan ta på sig vilken roll som helst och vara trovärdig. Här spelar hon även en mor.
David O. Russell har några bra filmer bakom sig.  Denna hör inte till dessa utan är mer intressant än bra. Kanske märkts det redan i början