SPECTRE

Regi: Mendes

148 min

Sam Mendes visar åter sin förkärlek med långa tagningar. Inledningen blir suggestiv med ‘De dödas dag’ i Mexiko med alla förklädnader. Bond utför något som ogillas från ledningen. MI5 står för förändringar och 00-avdelningen hotas, likt organisationen i senaste “Mission impossible”.

Nya Bondfilmen hänger ihop med de tidigare filmerna kring skurkarna, Bonds bakgrund och M (Judi Dench). Man har gått tillbaka till Ian Flemings litterära förlaga och här finns en anknytning till Bonds förmyndare.

Denna film har inte djupheten, döden, från “Skyfall” även om skurken spelar på detta.

Den har lite mer humorinslag. Bland annat har Q en större roll. Nivån är ganska trivsam.

Actionscenerna är imponerande. En biljakt är skoj och när Bond slåss inne i en helikopter är det  häftig. I “Skyfall” slogs han på ett tåg. Här är det inne i ett tåg. Annars blir det överdrivet när Bond jagar skurkar med ett flygplan. Kommer här att tänka på Bond i en stridsvagn i “Goldeneye”, fast då var det med viss elegans.

Med Bondfilmerna har det blivit mycket förändringar fast användandet av olika exotiska miljöerna är något som består. “Skyfall” utspelade sig mycket på hemmaplan medan här får olika länder, städer betydelse som Algeriet och Rom.

En hel del gillar jag med “Spectre”. Lagspelet är fint med M, som är mer aktiv än i de tidigare filmerna, Tanner, Q, Moneypenny bistår också. Felix Leiter är inte med.

Brottsyndikatet Spectre kommer fram och det är skoj när Bond nästlar sig in i det.

Själv är jag väldigt förtjust i kopplingen till “Man lever bara två gånger” med

Ernest Stavro Blofeldt.

Rolllistan är bra med Christoph Waltz som skurk och skådespelarna från tidigare filmer (bl. Jesper Christensen). Tyvärr blir en typecasting från en brittisk serie avslöjar att rollfiguren är en skurk. Till skillnad från Waltz, som spelat skurk innan, vet man redan att han spelar en skurk.

Monica Belluci (änkan Lucia) kunde ha varit med mer. Med henne har det uppmärksammats med en äldre Bondbrud. Med detta har man dock inte tänkt på att Léa Seydoux (Madeleine Swann) som en annan Bondbrud är mycket yngre än Daniel Craig.

Trots att mycket är bra finns det även mindre bra. Några överdrifter finns. Bond skjuter ned en helikopter med sin tjänstepistol (som är klen) som exempel utöver inslaget när han flyger ett plan.

Scenen med Lucia känns lite konstlad.

Jag köper inte heller Bonds romantiska intresse för Madeleine. Troligen blir hon ett substitut för Vesper Lynd. En “läkning”.

Själv föredrar jag mer Bond som cyniker då Craig passar bättre som detta.  

Speltiden blir också lite lång med upprepningar, utdragenhet och flera slut. I slutet blir det som ett försök till ett en ny film. Våldsamt blir det med ögon som trycks in och en obehaglig tortyrscen.

Annars är den mycket bättre än röriga “Quantum of Solace”. Publiken verkar annars inte bry sig om de små skavankerna.