45 ÅR

Regi: Haigh
95 min

Charlotte Rampling (Kate)  och Tom Courtenay (Geoff) spelar det gifta paret, som skall fira 45 årsbröllop. Geoff får reda på att man hittat hans förra flickväns kropp. Detta är något som ligger och pyr och påverkar dem båda. Man skulle kunna tro att det är någon “skräckfilm” om ett par som varit gifta länge och att det skulle vara likt “About Schmidt” med Jack Nicholsson. Irritationer och slitningar blir det inte även om till en början känns det inte som att de två inte riktigt bor ihop.  
Relationen är stillsam med inslag av romantik och även lite sex.
Uppbyggnaden i historien med Geoff som har döljt lite av kärleken ligger som en röd tråd. Det är inte så stor väsen med detta men det har en avgörande del i handlingen. Detta underliggande som är smått blir det något stort som inte uttryckt. Mycket av detta ligger i Ramplings minspel. Vad tänker hon och vad känner hon? Mest handlar det om Kate medan Geoff får man inte följa lika mycket förrutom det han berättar. Han andras till att bli lite grinig. Hans kommentarer om vad han inte gillar blir lite roliga. Rampling känns lite annorlunda mot vad hon spelar medan Courtenay känns igen.

45 år är mycket finstämt drama med en storhet i det lilla. Slutet är något öppet som man kan fundera över.