Bradbury

Efter Nationdagsfirandet hörde jag nyheten om Ray Bradburys bortgång i en ålder av 91. "Moby Dick" nämndes som exempel han hade skrivit manus till, i nyheter. Men hallå! Han skrev

"Fahrenheit 451" och "Den illustrerade mannen" som han mest är känd för. Bernard Herrmann respektive Jerry Goldsmith skrev suggestiv musik till dessa. Vi får se hur det blir med en nyinspelning av "Fahrenheit..", där Mel Gibson var ryktad med att vara med i.

 Han betydde mycket för science-fiction genren och figurerat en del i Hollywood. Han var lite föregångare till Stephen King men mer åt science-fiktion.

 Just dessa två, exempel, gick på TV när jag var liten. "Den illustrerade mannen" hörde jag bara talas om och det lät fascinerande med en man där det uppstod tatueringar på kroppen. Jag såg "Fahrenheit 451" på TV och undrade varför brandmän tände eld på böcker. De släcker ju bränder. Senare läste jag "Den illustrerade mannen", som har intressanta småberättelser. 

Som författare är det att han var en berättare. Jag såg när "I fantasins gränsland" visades. Bradbury själv förekom i inledningen av varje avsnitt, anländandes från en hiss till sitt arbetsrum. Han tittade runt bland sina grejer som bidrog till hans historier.  De korta berättelserna var spännande, otäcka och man kunde identifiera sig med någon. Man visste inte om det skulle bli skräck, science-fiction eller något med en humoristisk udd. Några minns man starkt med en där en pojke mobbades och pappan tog sonens plats. En annan handlade om en folksamling vid olycksplatser där personerna var vålnader. I en annan handlade om en män som fick en identiskt robot som tog över hans liv. Serien var en inspiration som jag använde till uppsatser på Svenskan i skolan.

Jag såg om ett avsnitt ur "The Ray Bradbury Theater", som serien hette på original, med Drew Barrymore i huvudrollen. Den baserades på en 40 år gammal film, som (80-åringen) John Williams skrev musiken till.