150 år sedan
Den 12 april utbröt det amerikanska inbördeskriget. På film är Griffits "Birth of the Nation" (1915) och "Borta med vinden" (1939) de mest ikoniska filmerna. Nord och sydsidan har haft stort inflytande över västernhjältarna med sydstataren som rebellisk, oborstad, ridderlig, lite omoralisk medan nordstataren mer modern och proper. Ridderligheten kan kännas lite märklig för sydstataren med deras dialekt och mer ovårdad.
I filmer har dessa två olika typer möts, lite för att ge en dubbel bild av amerikanen. En viss revisionism präglade "Birth of the nation" där den svarte mannen gav skulden till det splittrade Amerika. Slaverifrågan var knappast den enda orsaken till kriget då nord- och sydstaterna var olika varandra. Den riktige skurken i "Birth..." var "mulatten" (den bi-etniske på modernare språk) som sedan blev slav- eller prisjägaren i TV-serier och filmer.
Rejält revisionistisk var även "De dog med stövlarna på" (1941) där George Custer verkade ha vunnit amerikanska inbördeskriget på egen hand. Några sydstatare syntes knappt mer än på West Point. Amerikaner som stred mot varandra vill man inte skildra lika tydligt som striderna mot indianer senare i filmen.
Samarbete mellan nord- och sydstatare skildrats i exempel "Fort Bravo" (Escape from Fort Bravo 1953)
och Peckinpahs "Major Dundee" (1965), med indianerna eller franska styrkor som gemensam fiende.
Sydstataren passade in i västernfilmer producerade under Vietnamkriget med deras rebelliskhet mot USA.
Rena krigsskildringar med olika fokus på kriget har varierat. I USA inriktning varit på krigsskildringar och människorna kring kriget. Amerikanska inbördeskriget har räknats som det första moderna kriget med olika moderniteter och innovationer.
Med en utomstående bild av kriget kan nämnas Gustav Edengrens "John Ericsson - segraren vid Hampton Roads" (1937). Victor Sjöstrom hade titelrollen som den berömde uppfinnare.
I "Så vanns vilda västern" ("How the west was won") fungerade det som splittrig av hemmet, männen var tvungna att lämna hemmet för kriget. Liknande var det i TV-serien "Familjen Macahan" ("How the west was won", 1978) där striderna kom in till hemmet. I "Bittert krig" (The blue and the gray", 1982), som serien hette på svenska, handlade det om två familjer och skildrade kriget. Huvudpersonen John Geyser lämnade sin familj för att arbeta med sin mors släkt i norr och stå på nords sida. Serien börjar när John Brown döms för ett slavuppror och slutar efter president Lincoln dör.
Denna serie satte djupa spår när jag var liten och den är fortfarande gripande när jag ser om den en andra gång på TV. Seriens personer dör ganska dramatiskt.
Några år senare kom "Nord och syd", en mer romantiserande bild av nord och syd.
Här handlade det om överklass med två officerer i huvudrollerna.
Just blandningen mellan något rebelliskt och ridderligt tilltalade nog publiken.
Denna serie hade en mängd kända skådespelare som i de tidigare exemplen. Countrysångaren Johnny Cash spelade John Brown. Sterling Hayden gjorde denna roll riktigt autentiskt med sitt sätt att tala i "Bittert krig".
I slutet av 1980-talet kom "Ärans män" (Glory) som skildrade de svarta. Med detta skildrade mer kriget autentiskt än den bild som gavs från TV-produktionerna.
I "Dansar med vargar" (1990) var kriget mest som en inledning och upptakt för en soldat som ville fly civilisationen.
Sedan följde "Gettysburg" (1993), "The Hunley" (1999) om sydstaternas ubåt och "Gods and generals" (2003) med korrekta skildringar av slagen och officerarna. Underhållningen från serierna byttes lite ut mot historisk noggrannhet.
Ang Lee skildrde laglösheten under kriget med "Ride with the Devil" (1999).
Laglösheten återkom i "Gangs of New York" (2002) med hur kriget indirekt påverkade staden New York.
Romantik i kriget fick sin comeback i "Åter till Cold mountain" (2003) från "Borta med vinden" men här var det i stället klasskillnader.
Nu vantar jag på att Robert Redfords "The conspirator" skall komma till Sverige. Den handlar om de som dömdes på mordet på president Lincoln. En TV-film kom 1998 "The Day Lincoln Was Shot" om själva mordet/attentatet på presidenten och dess gärningsmän.
I filmer har dessa två olika typer möts, lite för att ge en dubbel bild av amerikanen. En viss revisionism präglade "Birth of the nation" där den svarte mannen gav skulden till det splittrade Amerika. Slaverifrågan var knappast den enda orsaken till kriget då nord- och sydstaterna var olika varandra. Den riktige skurken i "Birth..." var "mulatten" (den bi-etniske på modernare språk) som sedan blev slav- eller prisjägaren i TV-serier och filmer.
Rejält revisionistisk var även "De dog med stövlarna på" (1941) där George Custer verkade ha vunnit amerikanska inbördeskriget på egen hand. Några sydstatare syntes knappt mer än på West Point. Amerikaner som stred mot varandra vill man inte skildra lika tydligt som striderna mot indianer senare i filmen.
Samarbete mellan nord- och sydstatare skildrats i exempel "Fort Bravo" (Escape from Fort Bravo 1953)
och Peckinpahs "Major Dundee" (1965), med indianerna eller franska styrkor som gemensam fiende.
Sydstataren passade in i västernfilmer producerade under Vietnamkriget med deras rebelliskhet mot USA.
Rena krigsskildringar med olika fokus på kriget har varierat. I USA inriktning varit på krigsskildringar och människorna kring kriget. Amerikanska inbördeskriget har räknats som det första moderna kriget med olika moderniteter och innovationer.
Med en utomstående bild av kriget kan nämnas Gustav Edengrens "John Ericsson - segraren vid Hampton Roads" (1937). Victor Sjöstrom hade titelrollen som den berömde uppfinnare.
I "Så vanns vilda västern" ("How the west was won") fungerade det som splittrig av hemmet, männen var tvungna att lämna hemmet för kriget. Liknande var det i TV-serien "Familjen Macahan" ("How the west was won", 1978) där striderna kom in till hemmet. I "Bittert krig" (The blue and the gray", 1982), som serien hette på svenska, handlade det om två familjer och skildrade kriget. Huvudpersonen John Geyser lämnade sin familj för att arbeta med sin mors släkt i norr och stå på nords sida. Serien börjar när John Brown döms för ett slavuppror och slutar efter president Lincoln dör.
Denna serie satte djupa spår när jag var liten och den är fortfarande gripande när jag ser om den en andra gång på TV. Seriens personer dör ganska dramatiskt.
Några år senare kom "Nord och syd", en mer romantiserande bild av nord och syd.
Här handlade det om överklass med två officerer i huvudrollerna.
Just blandningen mellan något rebelliskt och ridderligt tilltalade nog publiken.
Denna serie hade en mängd kända skådespelare som i de tidigare exemplen. Countrysångaren Johnny Cash spelade John Brown. Sterling Hayden gjorde denna roll riktigt autentiskt med sitt sätt att tala i "Bittert krig".
I slutet av 1980-talet kom "Ärans män" (Glory) som skildrade de svarta. Med detta skildrade mer kriget autentiskt än den bild som gavs från TV-produktionerna.
I "Dansar med vargar" (1990) var kriget mest som en inledning och upptakt för en soldat som ville fly civilisationen.
Sedan följde "Gettysburg" (1993), "The Hunley" (1999) om sydstaternas ubåt och "Gods and generals" (2003) med korrekta skildringar av slagen och officerarna. Underhållningen från serierna byttes lite ut mot historisk noggrannhet.
Ang Lee skildrde laglösheten under kriget med "Ride with the Devil" (1999).
Laglösheten återkom i "Gangs of New York" (2002) med hur kriget indirekt påverkade staden New York.
Romantik i kriget fick sin comeback i "Åter till Cold mountain" (2003) från "Borta med vinden" men här var det i stället klasskillnader.
Nu vantar jag på att Robert Redfords "The conspirator" skall komma till Sverige. Den handlar om de som dömdes på mordet på president Lincoln. En TV-film kom 1998 "The Day Lincoln Was Shot" om själva mordet/attentatet på presidenten och dess gärningsmän.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home