FILM OCH FILMMUSIK

En blogg om film och filmmusik

Min bilder
Namn:
Plats: Bohuslän, Sweden

Filmvetare

måndag, april 11, 2016

THE BIG SHORT

Regi: McKay
130 min

Oliver Stone behandlade finansa världen i “Wall street” och i uppföljaren “Wall Street: Money Never Sleeps” (2010), i efterdyningarna av finanskrisen.
“The big short” är baserad på en bok bakom verkliga händelser bakom denna globala kris.
Ryan Goslings Jared Vennett)är en slags ciceron som förklarar finansvärlden.
Andra personer som gör inhopp är av olika personer som sig själva som bland annat en kock som förklarar med jämförelser med hur man återsäljer en fisk.
De stora pengarna fanns inom bostadslån som på gick i 30 år innan bubblan sprack.
“Too big to fail” var ett uttryck som gällde detta.
Andra personer som introduceras i detta är Christian Bale som Hedgefondmäklaren Michael Burry. Han berättar som in uppväxt och att han har svårt med det sociala. Burry är en udda figur som påminner lite om Steve Job i sitt excentriska sätt, och är bland annat barfota och spel hög hårdrocksmusik.
Steve Carell spelar bankiren Baum. Som går i terapi på grund av ett trauma, är arg och vill rädda världen.
Gosling spelar återigen cool. Han är bergsäker i sitt risktagande med försäkring på obligationer. Det är att satsa en stor risk mot en eventuell krasch.
Två unga investerare är också med på ett annat håll som tar hjälpt av en erfaren bankman som hoppat av (Brad Pitt).
Man kan säga att det är en slags “buddyfilm” bara att det olika gäng, enstöringen, två ynglingar (som har hjälp av Pitts rollfigur) och den kaxige Vennett som är med uppriktige Baum och hans gäng. Utifrån personlighetstyper är de emotionellt olika.
Krisen är på gång och det gäller att hålla huvudet kallt. En satirisk bild av finansvärlden målas upp som är galen. “The wolf of Wall” kommer man att tänka på och Margot Robbie gör ett inhopp som sig själv. Filmen är underhållande, mycket roligt med citat och metafilmiska grepp som att rollfigurerna pratar in i kameran och svarar på berättarrösten.
Skådespelarna imponerar, som Bale med sin excentriske rollfigur och Carell med sina frustrationer. Det hela är tänkvärt och det som hände för tio år sedan är aktuellt idag, som att bankerna tar mycket avgifter.
Den lilla bristen är att det kan vara svårt att hänga med i de ekonomiska termerna även om det förklaras så gott det går. På detaljnivå kan det vara klurigt men man förstår på det stora hela.