Oscargalan 2013

Så har det varit Oscars och jag har följt den igen via norsk tv, i filmprogrammet "Filmbonanza". Man blir fortsatt imponerad över att galan sänds i statlig tv och intresset över galan. De sände från studion, biosalonger i Norge och på plats på röda mattan. (Kul att det kunde intervjuas på skandinaviska med Paul N.J. Ottosson) Det är alltså inte bara, som i Sverige, en uppfattning via tv-att det är programledare och tittare på tv-programmet som följer galan.
I år var ju intresset stort eftersom deras storfilm "Kontiki" var nominerad. NRK 1 hade ett program om filmen och Thor Heyerdahl innan. Norges unga kulturminister var på plats i en biosalong och intervjuades om detta. (Den svenska kulturministern däremot kunde inte åka till USA pga andra uppdrag) Jag känner inte till de olika personerna i norsk tv.
Det var lite irriterande med kraftig kortklippt kvinnligt filmexpert i smoking som läste upp oddsen till de olika vinnarna. Oddsen slog lite fel med lågoddsade "Searching for Sugarman". Kommentarerna kring filmfolkets klädsel är alltid tråkigt att lyssna på. Nu var det en manlig modeexpert som lät som en svensk med norska ord.    
Programledarna och filmexperterna hängde inte med hela tiden. Om musiken lovordade dess funktion. Den ena expertens favorit var "Anna Karenina", där musiken hade ett driv. Den kvinnliga experten pratade om det vanliga om John Williams alla nomineringar. De tog inte upp att Mycheal Dannas priset för "Berättelsen om Pi" och att den då hade stora chanser.

Till själva galan:

Seth MacFarlane hade utstrålning, kunde sjunga och dra lite Sinatra-låtar. Ganska ung men ändå ha foten i det gamla. En variant av Billy Crystal och Bob Hope. Han var lättsam, lugn utan några riktigt roliga skämt förutom i hans stil som en "tuttsång" och strumpor i en "Flight"-parodi. Till skillnad från de flesta var han närvarande galan igenom.Galan bjöd inte på så mycket märkvärdigt. Temat skulle vara musik. Detta märkes mest i att olika filmteman spelades och lite musiknummer. William Ross som ledde orkestern var i ens i lokalen utan i en annan byggnad(!). Av James Bond hyllningen blev det ett musikkollage och Shirley Bassey som sjöng "Goldfinger". Jag antar det inte blev något av Bond-skådisarna då inte alla ställde upp. I kollaget över de bortgångna saknades en hel del döda som var en riktig miss. Marvin Hamlisch hyllandes med en sång av Barabara Streisand. (Hon har hållit sig undan rampljuset) 
Robert Downey Jr (med ensambeln från "Avengers") och Mark Wahlberg med Ted (naturligtvis) lättade upp. Liam Neeson och Ben Affleck var de tråkigaste presentatörerna.

Prisvinnarna var en blandning av väntade och överraskningar. De senaste pratet om tänkbara vinnare har blivit en tydlig indikator även om det varit prat om en oförutsägbarhet kring filmerna. "Argo" och "Lincoln" har mest nämnts som bästa filmer. När presidentfrun höll ett tall förstod man att ngn politisk film skulle vinna. När gänget för Marvels Avengers presenterade kategorin för bästa specialeffekter så kunde ju inte priset gå till deras film.
Daniel Day-Lewis har tippats som bästa huvudroll. "Amour" har verkat vara en självklar vinnare, som vann i priset för bästa utländska film. Mychael Danna har prisats för "Berättelsen om Pi" musiken så man förstod att han vann. Ann Hathaway i "Les Miserables" kändes som en självklar vinnare när man såg hennes prestation.
"Searching for Sugarman" har nämnts och jag vet inte någon annan konkurrent här. Att filmen vann är härligt.
Sverige har inte fått någon filmoscar på trettio år ("Fanny och Alexander"). Om man tänker efter är den dramaturgiskt uppbyggd som en amerikansk film, en blandning av "underdog"- och "hjältehistoria". Naturligtvis hjälpte det att den är engelskspråkig.
Utdelaren Wahlberg sa att det var oavgjort när bästa ljudlagda film gick till både "Skyfall" och "Zero Dark Thirty". Trevligt att Per Hallberg fick en Oscar igen.(han fick för "Gladiator"). 
Paul N.J. Ottosson prisades även han i samma kategori. Han intervjuades av de norska filmteamet som inte visste om att han vann för "The hurt locker", som hade samma regissör som denna vinnare.
Originalsången "Skyfall" kändes given. "Les Misérables" prisades för smink och frisyr. Man tänkte på sminket på rollfigurerna som åldrades och en del var rejält snaggade. Klippningen märktes i "Argo", blandningen mellan spelfilmen och det dokumentära. "Berättelsen om Pi" fick för bästa foto, specialeffekter och regi. Den är visuellt imponerande och det är väl mer Ang Lees tekniska insats för filmen som regin låg i. "Modig" blev bästa film fast jag tyckte "Paranorman" var bättre. "Paperman" var självklar. En så fin och romantisk animerad kortfilm. Christoph Waltz fick Oscar igen, nu för en rollfigur med värme. Quentin Tarantinos Oscar för manus var mer en överraskning. Den snubblande Jennifer Lawrences, var väldigt bra i "Winter's bone" och nu var det dags för en statyett.