Lind Lagerlöf

Tidningarna har rapporterat om en filmarbetare som försvunnit i samband med filminspelningarna av Camilla Läckbergs böcker. Senare har det gått ut med att den försvunne är en regissör - Daniel Lind Lagerlöf som befarats drunknad utanför Grebbestad.
Själv har jag mött honom två gånger. Första gången var på ett seminarie Film i väst höll. Den andra gången var vid filminspelningen av "Miffo".
Man får en uppfattning av att regissörer är lite märkvärdiga i sitt sätt. (Jag har inte mött så många) Detta beror nog på deras arbete. I "Miffos" fall var det minnet av inspelningen som spelade in.
Jag blev inte utvald (av regissören) till att stå bland prästkandidaterna vid altaret vid vigningen av Jonas Karlssons rollfigur. Jag syntes heller inte i filmen då det användes olika kameravinklar i scenen i Lysekils kyrka.
Som filmregissör kan jag räkna Daniel Lind Lagerlöf till en favorit och kvalitetsmässigt jämföras med Ulf Malmros. Lind Lagerlöf började med att regissera avsnitt till "Skärgårdsdoktorn". Sedan kom genombrottet med "Vägen ut", "Hans och hennes" och bland annat Van Veeteren-, Beck och Wallander filmer. Några produktioner som "Buss till Italien" var inte så lyckade. Bäst var ändå hans TV-produktioner som "Bekännelsen", "Mannen under trappan" och "Bibliotekstjuven" (dem första med Jonas Karlsson). Dessa hade förmågan att vara spännande, engagerande och lite gripande. Personbeskrivningarna, i både filmerna och serierna var mycket mänskliga och sympatiska, då med tanke på att rollfigurena begått brott eller hade en psykisk störning.
Försvinnandet av Daniel Lind Lagerlöf blir ännu mer obehagligt då hans senaste film Johan Theorins "Skumtimmen" handlar om ett försvinnande.