3D

Olika fenomen inom biograferna kommer och går som "luktfilm". Av 3D-filmer, från 150-talet, som visades på 80-talet så var de speciella med att man såg dem pappersaktiga glasögon i grön och rött. Filmerna hade några scener i 3D där det var en markering när man skulle ta på sig glasögonen. På bio är det en helt annat upplevelse. Glasögonen, som liknar solglasögonen (men som inte får användas som det) och skall användas hela tiden. Det är ganska häftigt med även trailers i 3D, som ett litet smakprov. "Avatar" verkar fungera utmärkt i 3D. Trailern för denna film är annorlunda från den vanliga trailern som visas. Här är det mer dialog och Sigourney Weaver som dyker upp. Tim Burtons "Alice i Underlandet" blir nog en dubbel psykedelisk upplevelse med tanke på filmen, Johnny Depp och 3D. Till skillnad från "Avatar"- trailern där 3D var mer uppdelade för- och bakgrunder, kommer verkligen figurerna ur bioduken mot en, som en katthuvud med massor av tänder. Läskigt. Det känns lite som filmen kräver koncentration då man lätt blir störd av andra i publiken och det kanske är bättre att se filmen andra gången i 3D. Sen är det lite svårt att läsa textningen, som i bland är skarp och ibland oskarp (beror nog lite på smutsiga glasögon).
Nu när bilden är perfekt och bilden effektfull önskar man lite mer som exempelvis skuggor ut i salongen och effekter bland ljudet, som exempelvis ljud i stolen där man sitter. Det bästa receptet är nog ändå rätt film (sagobetonad) med vettigt använda 3D effekter.